Per Svensson föddes 27 juli 1853 i ett hus som låg vid Sjögatan på den plats där det idag står en transformatorstation, precis vid det norra fästet av Gamla Bron. Dock fanns naturligtvis inte bron över Helge å vid den tiden utan den kom till långt senare; 1909.

Huset hade beteckningen Åhus 121 och Per Svenssons far, som enligt gammal hävd alltså hette Sven i förnamn, hette Nilsson i efternamn och var så kallad "Pråmkarl". En annan titel som också dykt upp är "Eldare". Det ena bör inte utesluta det andra. Han var född den elfte oktober 1827 i Åhus. Han var gift med, Karna Larsdotter, som föddes den 13 november 1822 i Ravlunda. Per Svensson föddes som den äldste i en barnaskara av totalt fem barn. Förutom Per var det Hanna, som föddes den 26 oktober 1856. Det var Nils som kom till världen nionde september 1858, men som tyvärr drunknade strax utanför huset den 19 juli 1870 knappt tolv år gammal. Tyvärr var det inte det enda dödsfall som ägde rum bland Per Svenssons syskon; vad som orsakade den yngre brodern Svens dödsfall vet man idag inte. Sven föddes den 22 januari 1862 och blev drygt fyra år gammal när han av någon anledning dog den elfte maj 1866. Två år senare, 19 januari 1868, föddes ytterligare en syster, Nilla. Trots att det sprudlade av liv fanns det alltså även mycket sorg under Per Svenssons uppväxttid. Dessutom hyser man på undantag änkan Bengta Hansdotter som var född någon gång i slutet av 1700-talet. Anledningen till att man tagit sig an henne framgår inte, men något släktskap kan inte uteslutas.

När Per Svensson började att bli arbetsförd sökte han uppdrag inom den blomstrande tobaksodlingen. Åhus är ju fortfarande vida känt för sina en gång i tiden stora odlingar av tobak. De allra flesta åhusbor var då mer eller mindre beroende av tobaksodlingens utkomster. Det fanns inga "normala" köksträdgårdar på den tiden i Åhus; all odlingsbar mark täcktes av prunkande tobaksblad, alla torra utrymmen fungerade som torkutrymme och varenda hästkärra användes att köra den näringsrika tången från havsbandet till trädgårdarnas fattiga jord, allt för att man skulle kunna skörda så stora och kraftiga tobaksblad som möjligt. Ju högre klassificering, desto mer betalt per kilo. På den tiden köpte Grosshandlare Engström in tobaksbladen vid sin inlämningsstation på baksidan av nuvarande Gästis och man kan verkligen tala om trafikkaos när alla skulle komma först i kön den utsatta dagen. När uppköparna var på plats satte förhandlingarna igång, vilket var en spännande företeelse i dåtidens Åhus.

Men det var egentligen inte tobaksodlingen som intresserade Per Svensson utan det var snarare det som hände i nästa steg. Han förstod tidigt att om man förädlade tobaken till snus, eller ännu hellre cigarrer, kunde man göra betydligt större förtjänst än de som odlade tobaken under en hel säsong och fick kämpa mot alla likasinnade som hade slitit med odling och skörd. Han drömde tidigt om att åka till cigarrernas förlovade land - Nordamerika. Det var ju tidigt känt att det var indianerna i Norra Amerika som började med att röka cigarrer. Man hade berättat för Per Svensson hur Christopher Columbus möttes av indianer som gav honom stora feta cigarrer som gåva när han landsteg i Bahamasarkipelagen 1492. Det var tobaksblad av den allra finaste sort och kvalité som var inlindad i torkade majsblad. Dock dröjde det ända fram till 1840-talet innan cigarrer slog igenom ordentligt i Sverige. Tidigare var det nästan enbart snus som brukades i nikotinform i Sverige. Det skulle också hålla i sig vid sidan om den "finare" cigarren ända fram till första världskrigets slut, då cigaretten slog igenom och blev den oomtvistat mest populära formen av tobaksanvändning.

Men när Per Svensson var ung i 1800-talets Åhus hade precis cigarren fått sitt fäste bland, framförallt, de som var högt uppsatta människor och de som i kölvattnet följde efter och ville vara lite "finare" än de egentligen var. Det har levt kvar än idag att cigarrrök luktar "fin herre".

Dessutom var ju Nordamerika ett "förlovat land" i mer än ett avseende. Det var vid den tiden som man från europeiskt håll började snegla på det rika landet i väster där det enligt sägnen växte grödor överallt på de rika jordarna utan att man ens behövde sätta någon gröda och det formligen rann honung ur trädstammarna. Det fanns många villfarelser om Amerika på den tiden. Det skulle dröja några år innan förkortningen USA började användas. Dock hade 13 brittiska stater redan den fjärde juli 1776 utropat sig till självständig union, vilket föranleddes av det som kom att kallas det Amerikanska frihetskriget. Men det blev aldrig någon slagkraftig union eftersom Amerika var delat i två läger. Dels fanns de norra staterna som krävde att man skulle avskaffa slaveriet och ge frihet åt de svarta afroamerikanerna som man ansåg hade lika stort människovärde som de själva. Dels fanns det de södra staterna som ansåg att man skulle fortsätta använda den billiga arbetskraften som inte dög någonting annat till än att just arbeta hårt. Denna kontrovers var så infekterad att det blossade upp ett inbördeskrig i Amerika 1861.